Förstelärare

Så här ser vi ut, från vänster Ola, Maria, Sara och Emelie.

Ola Mopers, speciallärare

Maria Jacobsson, lågstadielärare

Sara Nord, lågstadielärare

Emelie Rydén, mellanstadielärare

Mora kommuns syfte med försteläraruppdraget är att arbeta elevnära med målet att utveckla undervisningen och därmed måluppfyllelsen. 

I uppdraget ingår att driva kollegialt lärande på sina skolenheter, utveckla sin egen undervisning, att följa med i skolforskning, att sprida kunskap och vara aktiv i det kollegiala samtalet för att utmana och stödja kollegor.

Dessutom ska alla förstelärare regelbundet informera om sin undervisning på respektive skolenhets hemsida.

Vi fyra förstelärare på Bjäkenbackens skola kommer att turas om att göra inlägg om det vi arbetar med och vad vi brinner för i vårt yrke.

Häng med och bli inspirerad du med! Alla våra inlägg hittar du längre ner i flödet på denna sida och fylls på allt eftersom.

På vår arbetsplats har vi fyra förstelärare och en kort presentation av dessa kommer här.

Mitt namn är Maria Jacobsson och jag har precis kommit tillbaka till Bjäkenbackens skola efter tre år på Utmelandsskolan. Nu undervisar jag årskurs 2. Dessförinnan arbetade jag här på skolan sedan hösten 2008. Först undervisade jag i Idrott och hälsa, vilket jag utbildade mig till vid Högskolan Dalarna och var färdig med våren 2008. Sedan läste jag till ämnesbehörigheten för att undervisa i klass på lågstadiet. Jag håller på med Magisterprogrammet i pedagogik, har precis haft en paus och planen är att återuppta studierna efter jul. Denna termin läser jag en högskolekurs för förstelärare som handlar om utvecklingsarbetet i skolan. 

Ola Mopers är mitt namn och jag arbetar som speciallärare på skolan sedan 2019. Innan dess arbetade jag som klasslärare under sex år. Jag har alltid haft ett stort intresse av att arbeta med människor och läste grundskollärarprogrammet, inriktning Ma/No 1-7, vid Högskolan Dalarna i Falun under perioden 1996-2000. Jag har sedan jag blev behörig lärare både arbetat inom grundskolan och gymnasiet. Hösten 2019 påbörjade jag mina studier till speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling vid Mälardalens universitet i Västerås och jag blev färdig med mina studier och behörig speciallärare i juni 2022. 

Jag heter Emelie Rydén och arbetar som klasslärare på mellanstadiet på Bjäkenbacken, för tillfället i en årskurs 6. Jag har jobbat här på skolan i åtta år och innan det jobbade jag på Sälens skola i fem år. Under åren 2004-2008 utbildade jag mig till grundskolelärare vid Högskolan Dalarna, inriktningen var kultur och livsmiljö, vilket i stort innebär so/no. Jag är behörig i samtliga teoretiska ämnen på mellanstadiet. Jag är arbetslagsledare för mellanstadiet och är även handledare för en lärarstudent som går arbetsintegrerad lärarutbildning. 

Sara Nord heter jag och arbetar som klasslärare på lågstadiet, för närvarande i en årskurs 1. Jag utbildade mig till grundskollärare på Högskolan Dalarna åren 2004-2007 med inriktning matematik. Därefter jobbade jag på Kyrkbyns skola i Orsa i flera år innan jag började på Bjäkenbacken vid vårterminsstarten 2013. Jag har arbetat i både förskoleklass och på mellanstadiet men det är på lågstadiet jag känner att jag bäst kan arbeta med mitt stora intresse som är läs-och skrivutveckling för eleverna. Jag är arbetslagsledare för lågstadiet och är behörig i alla teoretiska ämnen på lågstadiet. 

Tack för en fin avslutning i fredags och vad roligt att se att så många släktingar och vänner till våra fantastiska elever kom och förgyllde vår examen. Nu har vi i personalen en veckas arbete utan elever och det man slås av på skolan under denna vecka är att det är så tyst och tomt utan elever på plats. Samtidigt så är det tid för oss i personalen att summera läsåret som gått och reflektera, analysera, utvärdera och planera. Vi utvärderar tillsammans i arbetslagen läsåret som gått och börjar skissa på den lokala arbetsplanen inför nästa läsår. Den lokala arbetsplanen bildar grunden för det systematiska kvalitetsarbetet och är ett verktyg för såväl arbetslag som den enskilda läraren i planeringen av verksamheten. Vi sätter nya mål för verksamheten och arbetar utifrån skolans vision som lyder: På Bjäkenbackens skola arbetar vi för att eleverna ska nå höga resultat och få utvecklas i sin egen takt till att bli trygga, ansvarstagande och självständiga medborgare som ser framtidens möjligheter.  

Vi har också för- och grundskolenämndens vision att ta hänsyn till och den formuleras: Alla är olika och lika bra. Vi inom skolans verksamhet ska verka för en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Vi skall rusta våra elever med en god självkänsla, ett demokratiskt och tolerant handlande samt ett entreprenöriellt förhållningssätt som ger individen goda förutsättningar för ett aktivt liv. 

Hoppas du haft nytta av att hänga med här på bloggen och vi hoppas att du blivit inspirerad!  

Hoppas ni alla får en fantastisk sommar med massor av aktiviteter som ger just dig energi! Glöm inte bort att läsa tillsammans med era barn! 

Vi ses den 22:a augusti, då börjar skolan igen! 

Soliga hälsningar Emelie, Ola, Maria och Sara 

Stolta författare och deras första alster.

Här kommer ännu ett blogginlägg om läs-och skrivutveckling. Det är ju så roligt, och framför allt så viktigt, så ni får ursäkta att det blir samma tema på många av mina inlägg.

Under läsåret har ettorna arbetat med bokstavsinlärning med allt vad det innebär, se föregående inlägg. På vårterminen är de redo att skriva sin första berättande text. Till skillnad mot textskrivande i årskurs 3 där vi jobbar mycket med att bygga ut texten med beskrivningar, känslor och fylliga meningar är det i ettan viktig att hålla det enkelt. Alla ska förstå och alla ska få lyckas. Här ligger fokus i stället på att få till en enkel röd tråd med början, mitten och slut samt att kunna skriva hela meningar med stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden.

Vi börjar med att titta på tv-serien Sagomattan från SVT Barn och prata om hur en berättande text är uppbyggd. Vi skriver sedan en gemensam text där de får ge förslag på huvudperson, problem och lösning.  Jag brukar också läsa upp några av de gemensamma texter jag skrivit tillsammans med mina ”gamla” ettor.

När det är dags att skriva får alla ett uppslag ur en skrivbok med rader på nedre halvan av bladen. Det är totalt 4 sidor att skriva på och det hjälper eleverna att hålla strukturen.  Början på första sidan, problem och lösning på sidorna två och tre och sist slutet på sida fyra. När de skrivit rättar jag tillsammans med eleven och sedan är det dags att rita bilder till varje sida.

Vi avslutade med att klassen först fick läsa upp sina berättelser för klassen men höjdpunkten var ändå när de fick läsa upp dem för barnen i förskoleklassen. En mycket stolt stund. Detta är början på skrivresan som sen fortsätter skoltiden ut. Jag hoppas verkligen att den skrivglädje de visar här får vara kvar genom hela skolgången.

Centralt innehåll 1-3

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språk­li­ga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

• Grundläggande textbearbetning.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt före­kom­man­de ord i elevnära texter.

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Muntliga presentationer och muntligt berättande.

Nu vill jag passa på att önska er alla en skön sommar och samtidigt påminner jag om att det är både kul och viktigt att lyssna, läsa och skriva olika typer av texter även under sommaren för att vara väl förberedd för nästa läsår.

//Sara

Jag tänkte redan innan resultatet för PIRLS2021, (Progress in International Reading Literacy Study) släpptes igår att jag skulle skriva om vikten av läsning. Den undersökningen visade att svenska barns resultat har backat sedan förra genomförandet för fem år sedan. Det är också andra länder som tappat och en förklaring till detta tros vara pandemin. Den visar dock att svenska elever läser mer än vid föregående provtillfälle, särskilt pojkar och barn med annat modersmål än svenska.

Jag arbetar dagligen med läsning på många olika sätt. Vi har alltid en gemensam högläsningsbok på gång, vi arbetar med olika läsförståelsetexter och möter olika faktatexter på barnens nivå. Vi har också en läsläxa varje vecka där barnen förväntas läsa hemma tills de kan läsa den högt med flyt när de kommer till skolan. Det är väldigt spännande att vara med på elevernas läsresa. Vi recenserar alltid högläsningsböckerna där man får säga vad man tyckte och varför och sedan kollar vi ifall författaren har skrivit fler böcker om det är någon som är mer lässugen.

Tiden som är kvar fram till sommarlovet kommer jag att fokusera lite extra på att vi tillsammans ska skapa ett lässug i att få läsa böcker som eleverna själva väljer. Det man har sett och pratat om är att det finns ett sommarlovstapp, vilket innebär att de som inte helt har befäst sin läsning kommer att backa i sin läsutveckling, inte bara till den nivå som de befann sig på innan sommarlovet, utan i värsta fall ännu längre bak. Då behöver de göra ett omtag och det gör att de får det jobbigt i många olika sammanhang där de är beroende av att kunna tillgodose sig kunskaper genom läsning.

Det är här ni som föräldrar kommer in som väldigt viktiga personer i era barns läsande. Det är mycket roligt som händer på sommaren och det kan kännas både skönt och välbehövligt att inte behöva tänka på skolarbetet. Det finns såklart också många ser det som avkoppling och verkligen kan njuta av läsningen och då är det fantastiskt. Dock har inte alla kommit dit och de behöver er stöttning. Dels i att hitta böcker på rätt nivå. Besök gärna biblioteket och be om boktips, personalen är experter. Dels också i själva genomförandet av läsningen, att få det att bli av. Det är som med alla nödvändiga saker, det gäller att hitta goda vanor, att få det som en rutin. Är det bäst att ta det direkt på morgonen, utvilad och man vet då att det har blivit av, eller är det en mysig nedvarvning på kvällen innan man somnar? Eller ett skönt avbrott mitt på dagen? Hitta det som passar er familj bäst.

Jag tänker också att det verkligen gäller att tänka att bara för att man inte har kommit av sig några dagar, så är det inte försent, försök snabbt att hitta tillbaka till goda rutiner, det är tyvärr inte hållbart att man ska läsa ikapp sista veckan på sommarlovet.

”Ett barn som läser kommer som 17-åring att ha ett ordförråd på mellan 50 000 och 70 000 ord. Detta är nödvändigt för att kunna läsa en tidningsartikel och förstå en nyhetssändning. Ett barn som inte läser har som 17-åring ett ordförråd på ungefär 17 000 ord.”  Källa: Lexplore

Med det skrivet önskar jag att alla både vuxna och barn kommer att få en sommar med många avkopplande lässtunder.

/Maria Jacobsson

Kemi på mellanstadiet

Kemi är ett ämne som inte har så stor plats i vår timplan. Det är ett uppskattat ämne hos våra elever. Det är spännande och det handlar övervägande om att jobba med systematiska undersökningar. Vad är då syftet med ämnet kemi i svensk skola.

Undervisningen i ämnet kemi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

 I årskurs 6 jobbar vi med en låda från NTA (Natur och teknik för alla) som kallas Matens Kemi. Som lärare förhåller vi oss till Läroplanens centrala innehåll för att veta vad vår undervisning måste innehålla. Våra elever måste möta, träna och bedömas (formativt och summativt) på rätt innehåll för att vår skola ska fortsätta att vara likvärdig för alla svenska elever. I detta arbete möter vi följande centrala innehåll:

• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Plane­ring, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
• Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att träna kontinuerligt på systematiska undersökningar. Eleverna behöver möta arbetssättet under alla år på mellanstadiet. De behöver få feedback och feed forward på sitt arbete och sin dokumentation för att utveckla sitt arbete med detta. Jobbar vi på detta sätt ser jag en tydlig progression i elevernas sätt att arbeta med just systematiska undersökningar.

Eleverna får inte betyg förrän de går i årskurs 6 och så här ser betygskriterierna ut i ämnet kemi för årskurs 6. Betyg E är den godkända nivån. Sedan kan eleverna visa med mer kvalitet för att få betygen D – A.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

• Eleven visar grundläggandekunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven använder information som rör kemi för att med vissnaturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
• Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett enkelt sätt undersökningarna.

Kemi är roligt och behöver inte vara svårt. Att ha hjälp av NTA-låda är såklart en fantastisk möjlighet som jag verkligen önskar att alla pedagoger och elever skulle kunna få ta del av. Mina elever och jag själv ser alltid fram emot de veckor vi har kemi 😊

Äntligen blogg-dags igen för min del. Vårvintern har varit fantastisk så här långt för mig som gillar skidåkning. Att ljuset också är på väg tillbaka på allvar gör att dagarna känns längre och jag har mycket energi både på jobbet och på fritiden. 

Under detta läsår har Mora kommun gjort en justering i organisationen och delat upp kommunens grundskolor i tre olika delområden. Det handlar om högstadieskolorna samt östra och västra området för F-6. Vi på Bjäkenbackens skola tillhör det östra området tillsammans med Noretskolan, Färnäs skola, Nusnäs skola samt Våmhus skola. 

Ett av östra områdets syften är att förfina, förändra och utveckla de arbetsprocesser som redan finns så vi kan göra skolan ännu bättre för ännu fler elever. Rektorerna för skolorna i det östra området har gett oss i speciallärargruppen ett första uppdrag under vårterminen 2023 och det har varit att organisera arbetet med sambedömning av vårterminens nationella prov i svenska. Fördelarna med att sambedöma är många, bland annat får vi en mer likvärdig bedömning, vi lär av varandra inom personalgruppen och nya lärare som aldrig varit med om att rätta nationella prov får en inblick i hur proven ser ut och vilka krav som eleverna ska nå i årskurs 6.

Sambedömning av nationella prov har varit fokus denna vecka.

Igår hade vi första träffen för alla lärare i årskurs 4-6 och vi samlades på vår skola och delade upp lärarna i tvärgrupper med representanter från olika skolor. Därefter fick de läsa och bedöma tre olika texter som var avidentifierade och med lite olika innehåll. Alla texter var av karaktären berättande text och hade producerats under vårterminen på delprov C1. 

Det var ett utmärkt lärtillfälle där det blev många intressanta diskussioner och samtal om de olika texterna förtjänster och utvecklingsområden. Denna uppgift bedöms utifrån fyra aspekter, innehåll, struktur, språk och skrivregler. Efter att varje aspekt har bedömts så gör man en helhetsbedömning av hela texten för att komma fram till ett delprovsbetyg. 

Att ta del av olika typer av texter som är skrivna av eleverna ger alla lärare en fingervisning av vad man som lärare behöver tänka på i den framtida undervisningen. Detta med sambedömning är ju inte en isolerad händelse utan det är ju viktigt att regelbundet ge eleverna feedback på de arbeten de gör under hela sin skoltid så att eleverna hela tiden vet hur de ligger till i förhållande till de kriterier som finns för bedömning eller ett visst betygssteg.

Utdrag ur bedömningsmatrisen för delprov C1.

Jag tycker personligen att detta med kollegialt lärande är något att värna om i skolans värld och detta är något jag brinner för som ni har kunnat läsa om i tidigare inlägg på bloggen. Att utvecklas tillsammans för att förbättra verksamheten skapar förutsättningar för att våra elever i slutändan ska nå så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. 

Vi kommer senare under vårterminen att arrangera ett liknande sambedömningstillfälle för alla lärare på lågstadiet med fokus på texter från de nationella proven i svenska för årskurs 3. Inför nästa läsår är tanken att vi ska utveckla sambedömningen så att den även innefattar andra ämnen. 

Tack för att jag fått dela med mig av mitt arbete denna gång och jag tillönskar er alla en riktigt glad påsk! 

Hälsningar Ola 

Jag är nu inne på andra halvan av Magisterprogrammet i Pedagogiskt arbete och nu börjar det med stormsteg närma sig huvuddelen av detta program som är D-uppsatsen som ska skrivas. Jag har nu på allvar börjat fundera på vad den ska handla om. Mitt huvudsakliga område är att skriva om hur man ska kunna få in mer fysisk aktivitet som ett naturligt inslag under skoldagen. Jag har i föregående kurs sonderat terrängen bland tidigare forskning för att kunna se vad det har forskats kring, vad det har resulterat i och även om det finns glapp där jag kan motivera att det behöver undersökas mera.

Det man har sett i tidigare undersökningar är att det är viktigt med rätt resurser i form av utbildad personal, rätt material och att den fysiska skolgårdsmiljön har stor inverkan på hur det går att bedriva olika form av fysisk aktivitet. Det som jag kan se som ett hinder är att få tiden att räcka till. Det är redan mycket som ska hinnas med under skoldagarna.

Det som händer nu är att jag till veckan ska påbörja kursen Examensarbete och jag får en handledare som jag tillsammans med ska formulera en tydlig frågeställning för det jag vill undersöka. När man gör observationer till undersökningar på barn under 15 år behöver båda vårdnadshavarna godkänna att deras barn deltar, så jag kommer inte att göra något utan föräldrars godkännande, det troligaste är också att jag kommer att göra mina undersökningar på lärarnas bild av situationen och detta på andra skolor för att min egen roll i undersökningens resultat ska bli så liten som möjligt.

Jag hoppas att jag kommer att kunna ringa in något som kommer att få betydelse för att öka barns fysiska aktivitet under skoldagen, för det finns mycket tidigare forskning som visar på att rörelse är bra både för inlärningen, koncentrationen och välbefinnandet.

Tack för att du läste!

Hälsningar Maria

Eleverna går från att känna igen världsdelarna, till att sätta ut namn på rätt världsdel och hav och till sist kunna lägga ut dem på rätt ställe på klotet.

Ett litet arbetsområde

Jag skriver ofta om läs-och skrivinlärning på olika sätt. Ett arbete som sträcker sig över hela skolgången för eleverna och som ser olika ut beroende på vilken årskurs man undervisar i. Ett arbete som aldrig tar slut. Ett arbete som jag älskar och brinner för.

Den här gången tänkte jag dock berätta om hur vi i klass 1 har jobbat med ett mindre arbetsområde som oftast bara sträcker sig över en vecka eller två. Så här säger styrdokumenten om detta område.

Centralt innehåll

Undervisningen i de samhällsorienterade ämnena ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1-3

Att leva i världen

• Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska…. Förhållanden. Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.

På vår skola ligger arbetet med världsdelarna, världshaven och för eleven viktiga platser och länder i årskurs 1. Bara att ta fram en världskarta brukar räcka för att få i gång samtal om olika platser de varit på eller länder de har släktingar i. En jordglob är också bra att ha för att kunna visa hur allt hänger ihop.

Under de ca två veckor vi arbetar intensivt med detta område tittar vi på filmer om de olika världsdelarna och haven och spelar samtidigt olika läggspel där eleverna i stigande svårighetsgrad får placera världsdelarna och världshaven på sin rätta plats på jordklotet. Just dessa läggspel (se bild) har jag hämtat hos @digitalfroken. Samma spel blir även ett lätt sätt att examinera på.

På elevspel. se finns också många bra spel som varje elev sen kan spela för att träna och testa sig själva.

Även om arbetsområdet sen är slut är det många som väljer att spela både läggspelen och digitala spelen på välja-tid.

Tack för mig! /Sara

Arbetet med det vi på Bjäkenbacken kallar Friendly Friday startade efter att jag hade varit med och drivit ett Toleransprojekt på min äldsta sons högstadieskola. De hade under hela årskurs nio jobbat med tolerans, värderingar och förståelse för olikheter. Jag blev så sugen på att försöka starta ett enklare koncept för elever på mellanstadiet. Med detta i tanken tillsammans med ett arbete från en skola jag jobbade på innan Bjäkenbacken. Där startades läsåret med schembrytande aktiviteter under första veckan som var kopplade till värdegrund, samarbete, förståelse, lokal historia och kultur.

Mina kollegor i arbetslaget var med på noterna och vi började planera för ett eget upplägg. Vi var överens om att arbetet skulle spridas över läsåret men att det skulle starta redan under första veckan. Vi har under åren utvärderat våra olika tillfällen med Friendly Friday och utvecklat arbetet. Det har tagit oss till att vi numera i stort sett har ett tillfälle i månaden där vi gör schemabrytande aktiviteter med lite olika teman.

Så här ser läsåret med Friendly Friday ut på Bjäkenbackens mellanstadium efter några års testande.

Augusti – klassvisa grupper som besöker tre olika stationer. Övningarna på stationerna handlar om förståelse, tolerans och samarbete. Det är både lekar och samtalsövningar.

September – klassvisa grupper som cyklar tillsammans från Bjäkenbacken till fritidsområdet Hemus i Mora. Övningar på stationer ska locka till lek och samarbete och visa eleverna gratisaktiviteter som finns att göra utomhus i närområdet.

Oktober – blandade grupper i årskurs fyra och fem. Elever i årskurs sex arrangerar lekar och spel för de yngre eleverna. De olika stationerna tränar samarbete och förståelse. Elever i årskurs sex tränar ledarskap.

November/December – blandade grupper med elever från alla årskurser på mellanstadiet som ska samarbeta på fyra olika stationer. Ledare från gymnasieskolans barn- och fritidsprogram är ansvariga för dagen. De planerar alla aktiviteter och agerar ledare på de olika stationerna under dagen. De olika övningarna tränar eleverna i att samarbeta.

Januari/Februari – klassvisa grupper som jobbar i sitt eget klassrum med kommunens värdeordspråk ”Alla är olika men lika bra.” Vi jobbar med boken Vem är du? av Pernilla Stalfeldt. En bok om tolerans. Vi filmen ”Wonder” och reflekterar tillsammans efter genom att med ord beskriva den egna känslan som kommer av att se filmen. Dagen avslutas med att vi gör ”Minecraft selfies”. 

Mars – blandade grupper som träffas för att vinterfiska på Orsasjön. Aktiviteter som skridsko och sparkåkning finns också. Vi njuter av vår lokala kultur och miljö genom att tillbringa en förmiddag på isen.

April/Maj – blandade grupper som genom aktiviteten Rynkebyloppet samlar pengar till människor som behöver det mer än oss. Alla elever skaffar ett valfritt antal sponsorer och springer/joggar/går sedan en viss sträcka. Sponsorerna betalar sedan till ett specifikt välgörande ändamål.

Vi upplever samhörighet, engagemang, förståelse och glädje i våra elever under dessa dagar. Vi anser att de bygger en gemenskap och en större tolerans mellan våra elever på sikt. Vi anser även att vi vuxna får chansen att bygga djupare relationer med våra elever genom detta projekt.

/Emelie

Då var det dags för mig att skriva igen, det känns verkligen kul. I detta blogginlägg tänkte jag beskriva vad jag som speciallärare gör när jag inte undervisar mina elever. Eftermiddagarna handlar mycket om planering och utvärdering av de insatser som jag genomför med respektive elev. 

Förutom detta deltar jag i många olika forum för olika typer av möten som har ett elevhälsofrämjande syfte. I skolans värld finns det en mängd olika ord och förkortningar som kanske inte alltid är så lätt att tolka och förstå vad det betyder. 

Vi börjar med EHT som betyder ElevHälsoTeam. I vårt ElevHälsoTeam på Bjäkenbacken ingår en mängd olika professioner såsom rektor, specialpedagog, speciallärare, kurator, skolsköterska, skolpsykolog samt logoped. Vilka professioner som deltar på respektive EHT-möte bestäms utifrån frågeställningen för respektive individ. På ett EHT-möte arbetar vi på individnivå och diskuterar utifrån varje individs perspektiv och försöker se möjligheter till utveckling genom olika typer av insatser. På vissa möten bjuder vi in de undervisande lärarna till just de elever som diskuteras. För att en elev ska lyftas upp på EHT så skall alltid vårdnadshavare tillfrågas innan. Dessa möten har vi ungefär en gång varannan vecka. 

Jag deltar även på THM som betyder TillgängligHetsMöte och här diskuterar samma professioner som ovan utifrån perspektivet skol- och gruppnivå. Vi tittar mycket på hur vi kan justera verksamheten utifrån ett större perspektiv och det kan gälla både den fysiska, psykiska och pedagogiska lärmiljön. Det kan vara allt ifrån att förändra möbleringen i ett klassrum eller köpa in golv- och bordskärmar till en undervisningslokal till att förändra lektionsstrukturen för eleverna. I detta forum möts vi också en gång varannan vecka. 

Till sist tänkte jag beskriva vad vi kallar Dialogtid på vår skola. Det är ett ganska nyinrättat begrepp och här kan klasslärare boka in sig tillsammans med mig och diskutera olika frågeställningar och då kan det gälla frågor på både skol-, grupp- och individnivå. Självklart kan jag också boka in tid med lärarna om jag har frågor, funderingar eller förslag som jag vill diskutera. Alla professioner finns tillgängliga för dessa typer av möten ungefär en gång varannan vecka. Detta har varit ett uppskattat sätt att få till mötestid som blir väldigt effektiv och vi kan tillsammans vända och vrida på olika frågeställningar och tillsammans komma fram till relevanta förslag och åtgärder. 

Hoppas att du har lärt dig något nytt om hur vi arbetar för alla elevers bästa och tack för att du tagit dig tid att läsa detta blogginlägg! 

Ha en fin februari och nu kommer ljuset tillbaka mer och mer hälsar Ola 

Elevinflytande

Jag har under höstterminen läst en kurs mot Högskolan i Borås som var speciellt framtagen för Förstelärare. Den hette Utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Det var en intressant kurs på många olika sätt. Det var förstelärare från många olika platser runt om i landet som var med och alla stadier i vårt utbildningssystem var representerade, från förskolan ända upp till gymnasiet. Det var också lärare från både kommunala och privata skolor som var med. Den handlade mycket om hur vi lärare använder vår tid och hur möten organiseras och fördelas och vad vi kan ha för roll i utvecklingsarbetet som ska ske i skolan. Jag tänker att allt vi gör alltid kan förbättras på olika sätt och det kom också att handla om mer specifikt hur vi låter eleverna vara delaktiga i sitt skolarbete.

 Det står skrivet i Skollagen 4 kap, 9 § om elevinflytande, att de ska stimuleras för att vara med och vara aktiva och att de ska informeras om det som har betydelse för dem. Vidare står också att elevinflytandet ska vara anpassat efter eleven själv och att det ska tas hänsyn till mognad och ålder och att inflytandet successivt ska öka över tid.

Detta har visat sig vara lite komplicerat av flera olika anledningar. Även om vi väl informerar eleverna vad som förväntas kan det vara svårt att se på vilket sätt som de ska komma dit. Detta är såklart också beroende på vilken ålder det handlar om. Sedan kan det ibland vara så att vi lärare frågar eleverna och bjuder in dem, utan att eleverna själva lägger märke till att vi tar tillvara på deras åsikter och tar med det i vår planering. Vi gör också fortlöpande utvärderingar i alla processer, rättning är en sådan, där vi kontinuerligt rättar och därifrån ser vad eleverna som grupp inte riktigt har förstått, eller också bara får ett kvitto på att vi är på rätt väg. Vid alla sådana tillfällen är det väldigt svårt för eleverna att få insyn i att det är deras kunskapsutveckling som ligger till grund för vår fortsatta planering. Där behöver vi bli tydligare med att förklara att det är så.

Slutsatsen är att detta behöver vi jobba vidare med och det är väldigt skönt att vi är många kollegor här som alla tillsammans är med och funderar på hur vi hela tiden ska kunna utvecklas framåt.

Läs- och skrivinlärning i årskurs 1

”Att läsa och skriva är färdigheter som påverkar hela livet. Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer höga krav på förmågan att kunna läsa, skriva och värdera olika texter.”(Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Att arbeta med elevers läs-och skrivinlärning är något av det roligaste, viktigaste och bästa med mitt arbete som lågstadielärare. Hur man väljer att arbeta med detta är olika och det finns många metoder att välja bland. Jag ska i detta inlägg berätta lite om hur jag jobbar med den tidiga läsinlärningen.

Just nu är det mycket diskussioner i lärarvärlden om läs- och skrivinlärningen ska ske med penna och papper eller padda. Det finns forskning som stöder båda sidor. Jag har, efter att ha provat båda sätten, landat i att börja med att skriva för hand. Längre fram på lågstadiet är paddan ett ovärderligt verktyg för textskrivande och textbearbetning men i ettan använder jag paddan till annat än skriva. När man skriver för hand hinner hjärnan med bättre och man minns bokstaven med hela kroppen. Det är fler sinnen som får arbeta.

Nedersta bilden: Första veckan i åk 1. Översta bilden: Sista veckan av höstterminen åk 1.

Att lära sig läsa och skriva sitter tätt ihop. Vi jobbar inte först med det ena och sen med det andra utan det vävs samman och hjälper varandra.

I vår klass jobbar vi med en bokstav i veckan. Vi ljudar, spårar, formar, läser och skriver bokstaven. Vi börjar med de bokstäver som är lättast att sätta ihop till ord. Därför brukar de allra flesta metoder börja med bokstäverna o, l, e , s, a, r. Det går att få ihop många ljudenligt stavade ord av dessa.  När eleverna börjar ettan har alla kommit olika långt i sin läsutveckling men även de som kommit långt med läsningen behöver träna på att skriva bokstäver och ord. Samtidigt som vi arbetar med ljudningsmetoden tränar vi in vissa ord som helord. Det är småord som förekommer ofta i texter och som är viktiga att kunna avkoda direkt för att kunna läsa en text. Det kan vara till exempel och, vi , ja, nej.

Ett material som jag vill slå ett extra slag för är fonomix. Det använder jag ofta och framför allt till de elever som inte kommit så långt med läsning eller ens kan så många bokstäver. Till varje bokstavsljud finns en bild på en mun som visar hur munnen eller ansiktet ser ut när man säger bokstavens ljud. Det gör att jag kan sätta upp ord på tavlan att läsa bara med hjälp av munnarna. Sen kopplar vi samman dem med rätt bokstav. Se bild.

Vi läser med hjälp av både bokstäver och munbilder.

Varje vecka har eleverna läsläxa. Ett kapitel varje vecka som utgår från den bokstav vi arbetat med under veckan.  I år har jag provat ett nytt läromedel som heter Ord och äventyr. Den finns i tre olika nivåer vilket gör att alla kan läsa samma kapitel och handling men på sin läsnivå. Varje torsdag läser de läxan högt för mig i liten grupp. Att ha läsläxa är otroligt viktigt eftersom all lästräning som behövs för att bli en bra läsare inte hinns med under skolans timmar.

Det är viktigt att noga följa sina elevers läsutveckling. Något som kan vara svårt när man är ensam lärare i en klass med många elever och olika behov.  På vår skola använder vi förutom Lexplore(som är kommunövergripande) många olika diagnosmaterial och screeningar för att kunna dokumentera och följa upp varje barns utveckling, t ex God läsutveckling, Legilexi, H4 med flera.

Nu går vi på jullov och jag önskar er alla en god jul och ett gott nytt år!

/Sara

I grundskolan sätts betyg från och med hösten i årskurs 6 till och med våren i årskurs 9. Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg. Terminsbetyg sätts bara i de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen som gått. Elever får ofta inte undervisning i alla ämnen varje termin.

Undervisningen i skolan utgår från ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll. I varje ämne och kurs finns det också betygskriterier. De talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne.

Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A. Vid betygssättningen gör läraren en sammantagen bedömning och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna för något av dessa betyg.

Läraren sätter betyget D eller B om den sammantagna bedömningen är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen E och C eller C och A. För betyget E (och betyget Godkänt) krävs det däremot att eleven har kunskaper inom samtliga delar av betygskriterierna för betyget E. Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång hon eller han sätter ett betyg. Det betyder att en elev kan få ett A i betyg redan i årskurs 6 eller 7. Läraren sätter ett nytt betyg varje termin, så om en elev får betyget A i ett ämne i slutet av vårterminen i årskurs 6 betyder inte det att eleven automatiskt har ett A i det ämnet i slutet av höstterminen i årskurs 7.

Lärare sätter betyg utifrån vad en elev kan i förhållande till betygskriterierna i slutet av en termin i grundskolan. Lärare utgår då från relevant information om elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Inget enskilt prov, inte ens de nationella proven, kan ensamt avgöra ett betyg. Men ett nationellt prov ska särskilt beaktas av läraren. Det betyder att läraren inte kan bortse från en elevs resultat på ett nationellt prov om det inte finns särskilda skäl för det. Ett nationellt prov har större betydelse för lärarens bedömning än andra prov och uppgifter eleven får i skolan.

Det finns inga regler för hur lärare ska använda sig av betygsbeteckningarna på olika prov och uppgifter. Sådana ”betyg” är inte betyg i skollagens mening. Det kan vara bra att känna till att när lärare sätter termins- eller slutbetyg summerar de inte elevers ”betyg” på prov och uppgifter utan gör en sammantagen bedömning av vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna. Det kan till exempel innebära att en elev som fått ”betygen” C, A, A, A och A på olika prov och uppgifter kan få betyget A i betyg. Det kan också innebära att det blir ett annat betyg.

Bedömningar är till för att stödja elevers kunskapsutveckling ända fram till att betyget sätts, och det är inte meningen att en elev ska behöva prestera på topp hela tiden. En enskild bedömning kan i regel inte ensamt avgöra en elevs betyg.

Jag har den senaste tiden arbetat hårt med att utveckla avkodningsförmågan med många av de elever som behöver det. Avkodningsförmågan kan beskrivas som förmågan att läsa och många gånger säger vi ofta att hög avkodningsförmåga betyder att man läser med flyt och har en hög läshastighet. Läsningen är central i många ämnen i skolan och på Bjäkenbackens skola arbetar vi ständigt med att utveckla läsförmågan för varje elev oavsett på vilken nivå man befinner sig på. En metod för att beskriva processerna som har med läsning att göra kallas för The simple view of reading. Den består av en formel som säger att Läsförståelse = Avkodning x Språkförståelse 

Detta innebär att läsförståelse endast kan uppnås om man både har avkodnings- OCH språkförståelseförmåga. Är en av dessa faktorer noll så blir ju också produkten noll om man tänker matematiskt. Har man en sämre avkodning blir läsförståelsen lidande trots att man kanske har ett stort ordförråd och god förmåga att resonera och “läsa mellan raderna”. Sitter istället problemet med språkförståelsen genom att texten innehåller ord man inte förstår så spelar det ingen roll även om man kan uttala orden rätt om man inte förstår vad det står i texten. 

Ett exempel på läslistor från Lexplore. Denna lista innehåller vanliga ord.

På skolan arbetar vi i fyra olika perioder under ett läsår där period 1 går från höstterminens start till höstlovet och period två från höstlovet till jullovet. Så just nu är vi i period två och det material jag mest använder är läslistor från Lexplore. Dessa listor innehåller både enstaka språkljud, vanliga ord samt nonsensord. Att kombinera nonsensord med vanliga ord har visat sig vara en bra kombination för att förbättra avkodningsförmågan. Målet är att de elever som behöver extra avkodningsträning ska göra detta en kort stund (c:a 10 minuter) varje dag men ibland räcker inte riktigt tiden till och då kan det bli 3-4 gånger/vecka. Träningen når ännu högre resultat om man även tränar hemma en kort stund varje dag. 

Många olika karaktärer fanns på skolan idag. Många elever var också utklädda.

Vi hade lite live-teater på skolgården där jag blev jagad av Kling och Klang innan jag läste ett avsnitt ur boken om Pippi Långstrump. Jag tycker om Pippi då det är en tjej som vågar gå sin egen väg och följa sina drömmar. Dessutom är böckerna skrivna av Astrid Lindgren som jag tycker har bidragit så mycket till barn och ungdomars läsintresse. 

Tack för att du tagit dig tid att läsa detta blogginlägg! 

Njut nu av advents- och julfirande hälsar Ola 

Konstruktion av nationella prov

För ett antal år sedan fick jag och min kollega Sara frågan ifall vi ville vara med och testa ut nationella prov på våra elever. Det tyckte vi lät väldigt spännande så vi tackade ja. Vi har sedan dess fått något av delproven i svenska till varje trea på denna skola att testa. Det uppskattas också mycket av eleverna att få en fingervisning om hur proven kan vara. I våras fick jag frågan att komma till Uppsala och vara med på ett så kallat konstruktionstillfälle. Det gick till så att jag fick ett läsförståelseprov hemskickat för att förbereda genom att noggrant gå igenom provet så att allt är begripligt och på en lagom nivå för att testa det som det ska testa. Väl på plats var vi ca 15 personer från många olika delar av Sverige som har arbetat olika länge med utprövning. Det är väldigt komplext och många saker att tänka på när det kommer att konstruera ett prov och ännu högre krav ställs på ett prov som alla i hela Sverige ska göra. Testar detta prov det som jag vill mäta i vad eleven kan? Hur är nivån? Hur många lättare respektive svårare frågor är det? När det kommer till läsförståelse är det upplagt så att vissa saker står rakt ut i texten medan andra behöver man ”läsa mellan raderna”.  Något som jag inte har tänkt så mycket var när det kom till att diskutera om faktatexten, är att det beror väldigt mycket på var i Sverige man bor vilka förkunskaper som eleverna har med sig på ett naturligt sätt. Stor skillnad på när olika årstider börjar och slutar i vårt avlånga land, och väldigt varierande vad man har för typ av närområde kring skolorna. Sedan pratades det mycket om att vi lärare som har arbetat minst tio år tycker oss se en trend kring att eleverna generellt inte har samma ordförråd med sig. Detta diskuterade jag även med vår logoped som låter det vara osagt om att det handlar om att eleverna kan färre ord, eller att de kan andra ord som ligger dem själv närmare men längre bort för oss och det stoff som de förväntas lära sig i skolan. Hur det än är, så konstateras det ofta att det är oerhört viktigt att bli läst mycket för och att läsa mycket, och där är ni föräldrar väldigt viktiga!

/Maria

Detta läsår har jag börjat om med en ny klass. 23 glada ettor som börjar lågstadiet. Att ta emot en etta är något av det roligaste men samtidigt också mest utmanande med att var lågstadielärare. Höstterminen som lärare i årskurs ett liknar inget annat och är rätt svettig och intensiv under tiden som man jobbar med att sätta alla rutiner, få arbetsro, skapa relationer till varje elev och dessutom hinna klämma in lite skolarbete. 

Att gå från förskoleklass till ettan kan upplevas som ett stort steg för barnen. Det är nytt klassrum, ny skolgård, ny lärare, fler lärare, längre dagar, fler ämnen och kanske lite mer stillasittande än året innan i förskoleklass. Inte konstigt då att det tar ett tag innan alla känner sig trygga och säkra nog att kunna fokusera på något annat än allt det nya. Det viktigaste för mig som lärare är att jobba in rutiner och strukturer. Detta kan inte understrykas nog mycket.  Ligger jag inte hela tiden steget före slutar det lätt i frustration för både lärare och elever. Inget får lämnas åt slumpen.

Vi börjar och avslutar varje skoldag likadant, lektionerna i de olika ämnena ser likadana ut vecka för vecka även om innehållet skiftar och vi använder alltid bildstöd. Det skapar en trygghet för eleverna att veta vad som ska göras och vad som förväntas av dem. Lägger jag mycket tid på tydliga strukturer och rutiner i början kan jag ”skörda frukterna” av det längre fram och det blir mer tid till undervisning. Barnen behöver helt enkelt träna på att gå i skolan. Alla strukturer och rutiner vi arbetar in syftar ju också till att eleverna allt eftersom ska bli mer och mer självständiga.

I kommande blogginlägg från mig kommer jag ta er med under ett läsår i ettan och berätta mer om hur vi jobbar med rutiner, stödstrukturer samt den så viktiga läs-och skrivinlärningen.

/Sara

Träning inför muntliga proven i matematik genom att diskutera känguruproblem.

Proven genomförs i svenska, engelska och matematik. De genomförs mellan höstlovet och jullovet.

I alla tre ämnen genomförs de i mindre grupper och en till två lärare lyssnar. Jag brukar sätta ihop grupper med elever som känner sig trygga med varandra. Jag ger dem chansen att träna tillsammans många gånger under höstterminen. Proven går ut på att visa sin muntliga förmåga, att diskutera och föra resonemang.

Det är viktigt att fördela ordet i gruppen och att eleverna får god chans att avsluta och sammanfatta inom utsatt tid. Hur uttrycker sig eleverna muntligt? Hur väl använder det språket, är det varierat? Använder det ämnesspecifika begrepp i tillräckligt stor utsträckning?

I engelska är det viktigt att hålla sig till engelska och inte blanda in svenska ord. Kan man inte det specifika ordet kan man alltid beskriva det med andra ord.

I matematik får var och en muntligt resonera kring uppgifter, de övriga i gruppen kan sen komplettera med frågor eller egna tolkningar. Läraren bedömer hur eleverna resonerar kring problemlösning och hur korrekta matematiks begrepp används.

I svenska består provet av två delar där muntlig presentation i den ena och samtal i den andra. I den del som prövar redogörelse ska eleven kort presentera ett visst ämne i sin grupp. Denna del får eleverna förbereda under en lektion före provet enligt specifika anvisningar. Samtalsdelen utgår från utdrag ur skönlitterära texter som eleverna ska lyssna till och sedan samtala kring utifrån diskussionsfrågor.

Jag brukar ge följande tips till mina elever:

• Delta aktivt – se till att diskussionen fördjupas och breddas.
• Använd väl underbyggda argument.
• Anpassa ditt språk, utgå från ämnet och anpassa till din grupp.
• Gör varandra bättre.
• Följdfrågor och kroppsspråk, man kan visa att man förstår och lyssnar genom dessa.

Kom ihåg att träning ger färdighet och allt blir mycket enklare och roligare om man är väl förberedd 😊

Äntligen har vi kommit igång med inläggen här på bloggen igen. Kul att just du har hittat hit och vi hoppas givetvis att du både ska få lite inspiration och ny kunskap här med oss. Vi försöker hålla bloggen uppdaterad ungefär varannan vecka så fortsätt gärna hänga med framöver! 

Det har varit en härlig start på terminen i skolan och redan nu har vi hunnit gå sju veckor. Alla elever har fått massor av ny kunskap och vårt mål är att skapa nyfikna och kunskaps-törstade elever som trivs och känner sig trygga i skolan. 

Jag som numera är legitimerad speciallärare har fått äran att inleda årets bloggande och i dagens inlägg tänkte jag beskriva hur jag arbetar med att kartlägga och testa elevernas aktuella kunskaper för att se hur vi ska hjälpa, stötta och utmana elevernas kunskapsutveckling framåt. 

I Mora kommun arbetar vi utifrån en kommunövergripande screeningplan för att upptäcka de elever som av någon anledning inte har en ålderadekvat nivå på sina kunskaper. Vår kommuns screeningplan fokuserar på svenska och matte och har specifika tester knutna till respektive årskurs. Planen talar även om när under läsåret som testerna ska genomföras. 

Min roll är att se till att testerna genomförs, rättas och analyseras för att på så sätt kunna organisera och planera insatser för de elever som inte har nått åldersadekvat nivå och därmed är i behov av särskilt stöd. Flera tester kan göras i helklass och då brukar klassläraren genomföra testerna. Jag har ett mycket bra samarbete med all undervisande personal på skolan och detta läsår fokuserar jag på att framförallt hjälpa eleverna i F-3. Exempel på särskilt stöd kan vara extra lästräning, ordförrådsträning, intensivundervisning med olika matematiska förmågor eller läsa i läsgrupper. Nästa steg är att följa upp och utvärdera de insatta åtgärderna och om det så behövs justera upplägget för eleverna. 

Samarbete är som sagt en viktig framgångsfaktor och jag försöker hela tiden ha en ständigt levande dialog med all annan undervisande personal. Det samarbetet är väldigt viktigt och jag har även andra professioner från elevhälsoenheten till min hjälp såsom skolkurator, skolpsykolog, specialpedagog, skolsköterska och logoped. 

De tester som jag hittills gjort har fokuserat på läsning och läsförståelse genom att testa alla elever i Lexplore som är ett test som mäter läshastighet, läsförståelse och som dessutom spelar in elevernas läsning via rösten och deras ögonrörelser. Vidare har jag genomfört mattescreeningar som har till syfte att testa elevernas förmågor framförallt gällande deras taluppfattning. Det är väldigt intressant att få tid att kartlägga varje individ när jag kan sitta en stund med varje elev. Dels är det fokus på en elev i taget och dels får jag chansen att skapa ovärderliga relationer med alla elever på skolan när de får chansen att berätta lite om sig själva. 

När testerna är genomförda ska resultaten sammanställas och registreras i Dexter. Detta underlag ligger till grund dels för att analysera kommunens resultat på organisations-nivå, dels för att utvärdera klassens resultat och till sist kartlägga varje individs aktuella kunskapsnivå. I den fasen är vi just nu och försöker hitta vägar framåt för varje elev så att de ska nå så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar! 

Tack för att du tagit dig tid att läsa detta blogginlägg! 

Ha en fortsatt trevlig oktober hälsar Ola 

Äntligen en skolavslutning med elever och publik tillsammans igen!

Det börjar bli dags att summera läsåret på Bjäkenbackens skola och eleverna har gått på sommarlov. Snart är det även dags för oss lärare att få semester. Innan vi får ta semester handlar de sista arbetsdagarna mycket om reflektion, analys, utvärdering och planering. Vi utvärderar tillsammans i arbetslagen läsåret som gått och börjar skissa på den lokala arbetsplanen inför nästa läsår. Den lokala arbetsplanen bildar grunden för det systematiska kvalitetsarbetet och är ett verktyg för såväl arbetslag som den enskilda läraren i planeringen av verksamheten. Vi sätter nya mål för verksamheten och arbetar utifrån skolans vision som lyder: 

På Bjäkenbackens skola arbetar vi för att eleverna ska nå höga resultat och få utvecklas i sin egen takt till att bli trygga, ansvarstagande och självständiga medborgare som ser framtidens möjligheter. Stödfrågor i detta arbete är: 

Var är vi? 

Vart ska vi? 

Hur gör vi? 

Hur blev det? 

En annan aktivitet som upptar vår arbetstid den här veckan är flytt av diverse möbler och material då vi har en del lärare som ska byta klassrum där d undervisar till nästa läsår. Här märks det verkligen vilken fin sammanhållning och gemenskap vi har bland personalen då alla hjälps åt och tar ansvar för att alla saker är på rätt plats när höstterminen startar i början av augusti. 

Det har varit roligt att hålla igång bloggen under läsåret och vi hoppas att just du som hängt här på bloggen har blivit inspirerad på ett eller annat sätt.  

Hoppas ni alla får en fantastisk sommar med massor av aktiviteter som ger just dig energi! Vi ses den 15:e augusti, då börjar skolan igen! 

Soliga hälsningar Emelie, Ola och Sara 

Vi besöker Zorngården.

Ett av de roligaste områden som vi arbetar med i årskurs tre, tycker jag, är det vi brukar kalla Mora min hembygd. Så här säger våra styrdokument:

Centralt innehåll:

Att leva tillsammans

• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

Att leva i närområdet

• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.

Att undersöka verkligheten

• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

Kunskapskrav:

Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.

Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. 

Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.

Jag vill börja med att tipsa om DVD:n Rumpdrag och bakubögel som finns att låna på Mora bibliotek. Det är Mora, Orsa och Älvdalens kulturförvaltningar som samlat in gamla foton från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal och skrivit korta informativa texter till. ”Dvd:n vill förmedla en känsla av hur barns liv och vardag kunde vara runt sekelskiftet 1900 i Mora, Orsa och Älvdalen.” Dessa foton tar jag upp på storbild och använder som samtalsunderlag i klassen. Det blir många, långa och intressanta diskussioner om livet förr.

Vi gör också alltid ett besök på Zorngården och Zornmuséet. Där blir vi guidade av kunniga guider om Zorn men även om hur livet kunde se ut i Mora kring sekelskiftet 1900.

I samband med Zornbesöket i år passade vi på att besöka kyrkan. Vi fick veta mer om kyrkans historia men fick också titta lite bakom kulisserna med hjälp av prästen Karolina, organisten Ulrica och vaktmästaren Johan. Höjdpunkten var nog ändå när de fick provspela på den stora orgeln.

Här i Östnor har vi många fabriker runt omkring oss, även det en del av vår hembygdshistoria. I år gjorde vi studiebesök på Morakniv, vår närmsta granne.

Alla elever får i läxa att intervjua en äldre släkting/vän om hur det var att växa upp i Mora förr.  Det här brukar var roligt både för den som intervjuar och för den som blir intervjuad. Svaren från intervjun sammanställer eleverna till en berättande text. En kopia ges alltid till den de fått intervjua. Det blir ett fint minne att spara.

Vår fantastiskt duktiga textillärare Marie Hjerpe kan mycket om Moradräkten. Den visar hon upp för oss och berättar spännande fakta om.

I slutet av arbetsområdet brukar vi alltid ha en gammaldags skoldag. Då får de som vill klä sig i tidsenliga kläder. Vi sjunger morgonpsalm, niger och bockar samt tränar skrivstil. På rasten leks gamla lekar från förr. Allt det vi läst, sett och hört om blir nu lite mer på riktigt.

Om allt de fått lära sig och uppleva skriver eleverna texter och ritar bilder om, som sen sätts ihop till ett fint häfte.  

Glad sommar!

/Sara

John Hattie menar i Visible Learning att de två starkast bidragande orsakerna hos de högeffektiva lärarna är deras förväntningar och attityder när de beslutar om sin undervisning och näst efter det är det ett formativt arbetssätt. Det är så viktigt att känna sina elever så pass bra att de känner en så lagom stor utmaning som möjligt. För att mina elever ska uppnå så hög kunskapsnivå som möjligt krävs det en målmedveten satsning av dem. Den behöver jag som pedagog vara tydlig med. Jag har ingen mall eller repertoar som jag kör år efter år. Jag anser att all min undervisning måste anpassas efter individerna i den grupp jag står inför.

När jag kopplar min egen undervisning till begreppet individanpassning är det i det formativa arbetssättet jag landar. Det är i det arbetssättet jag själv vill utvecklas och även utveckla andra. Att aktivt bedöma – inte döma. Det formativa arbetssättet säger minst lika mycket om mig som lärare som om mina elevers prestationer. Det handlar om att synliggöra lärandet, att göra mina elever medvetna för att genom träning nå ett visst resultat. Att få eleverna att tolka effekterna av sitt agerande och hjälpa dem, på olika sätt, att nå höjden av sin egen förmåga.

Rent praktiskt finns flera olika metoder att jobba utifrån när det kommer till individanpassning genom ett formativt arbetssätt.  Det viktigaste är att alltid börja med att ta reda på vart befinner sig min elev, vad vet och kan min elev redan. I exempelvis matematik ser jag många fördelar med att starta upp arbetsområden med förtest. Då får jag en bild av vilka elever som kan vad och vem som behöver träna och öva på vad.

Mina elever får gärna själva vara delaktiga i val av metoder. Ibland får de bestämma hur de vill lära sig och träna, ibland får de istället bestämma hur de vill visa mig med vilken kvalitet de kan leverera sina kunskaper. Detta sker genom en progression under årskurserna. När de kommer till mig i början av mellanstadiet, så får de bestämma lite metoder och jag bestämmer mer. Under tiden så vänder det och i slutet av mellanstadiet får eleverna bestämma mycket då det kommer till metodik och jag bestämmer lite.

Jag använder mig dagligen av Office365 och framförallt de funktioner som finns i de appar som vi har tillgång till genom kommunens licenser. Här kan jag på ett enkelt och effektivt sätt få ut elevernas uppgifter. Alla elever vet vart allt finns, hur de hittar sin information, var de arbetar. Här kan jag enkelt administrera elevernas arbeten, ge dem feed back och feed forward. Eleverna i mina grupper använder våra digitala verktyg med god säkerhet.

De digitala verktygen har skapat snabbare utveckling hos de flesta elever i mina grupper. Jag har aldrig tidigare sett en liknande generell utvecklingskurva hos eleverna som när jag börjat jobba digitalt med framför allt anteckningsboken och uppgifter i TEAMS. I TEAMS har barnen en tydlig översikt på var de hittar texter, uppgifter och var de lämnar in sina egna texter och var de hittar mina kommentarer. Här finns alltid veckans läs- och skrivläxa bland annat.

Jag kan varmt rekommendera John Hatties bok Visible Learning och Dylan Williams bok Handbok i formativ bedömning. För många tips på hur du kan stärka din egen förmåga att lyckas med utveckla dina elever.

/Emelie :)

Äntligen dags för mig att skriva i bloggen igen! Det vackra vårvädret vi hade under påsken har kommit av sig lite och det är lite kyligt på morgonen men det är ändå otroligt härligt med att det är ljust så länge på kvällen. Jag tog en promenad igår kväll och när jag kom hem vid 21.30 var det fortfarande ljust. Härligt! 

Den här gången tänkte jag beskriva lite olika material som jag använder mig av i speciallärarrollen. Många gånger när jag arbetar med elever individuellt eller i grupp så försöker jag antingen utveckla elevernas förmågor i svenska eller matte. Det finns ju oerhört mycket olika typer av hjälpmedel, läromedel och material att välja bland och som jag varit inne på tidigare är det viktigt att hitta det material som är bäst lämpat för den elev jag ska hjälpa. 

Trugs, ett populärt svenskamaterial

Dock finns några olika material som jag tycker är tämligen välfungerande för många. Trugs är material i svenska som är uppdelat i fem läsnivåer där svårigheten stegras för varje nivå. Dels finns ett material med olika typer av kortspel och dels är det elevtexter kopplade till spelen. Här får eleven möjlighet att träna både avkodning, läshastighet, begreppsförståelse och sitt ordförråd. Trugs-spelet går att köpa även som privatperson. 

Ett bra sätt att träna huvudräkning.

Ett mattematerial som jag använder är Matteäventyret där man kan träna olika typer av matematiska strategier för huvudräkning och skriftliga räknemetoder. För mig är det viktigt att även kunna räkna med flyt och inte bara kunna läsa med flyt. Lär man sig att behärska huvudräkning så har man en bra grund för att fixa andra områden inom matematiken. 

Stjärnsvenska skapar stjärnor till läsare.

Stjärnsvenska är ett annat material i svenska där eleven får möjlighet att utveckla sin förmåga att avkoda samt förbättra läsförståelsen. Även detta material är uppdelat i läsnivåer, från 1-11 med stegrad svårighetsgrad på varje nivå. Det är ett antal småböcker på varje nivå där man läser högt eller tyst och jag ställer frågor till boken efter läsningen. Här uppkommer ofta bra diskussioner om innehållet i boken både på, mellan och bortom raderna. Att arbeta med läsförståelse på detta sätt är det många elever som uppskattar då det är texter om vardagliga saker som de själva ofta har koll på. 

Den analoga klockar lever än.

En analog klocka är också ett viktigt hjälpmedel. Även om det finns många digitala hjälpmedel som kan hjälpa dig med att informera om vad klockan är så är det ändå en viktig kunskap att lära sig den analoga klockan. Jag brukar börja med hela timmar innan man går vidare med halvslag, kvart i och kvart över. När eleverna är säkra på dessa klockslag kan man ta övriga tidsangivelser som finns under ett dygn. 

Hoppas ni alla får en härlig Valborgshelg! 

Varma hälsningar Ola 

Min klass är mitt uppe i nationella provperioden. Vi har precis blivit klara med svenskan och nu fortsätter vi med matten. Totalt är det 11 delprov samt gruppuppgifter som ska genomföras. Kul såklart, men det kräver en del planering, tid och energi.

På Skolverkets hemsida kan man läsa att nationella proven ska vara ett stöd för en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning av en elevs kunskaper. I grundskolan genomförs nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. De nationella proven ska täcka en så stor del av kursplanen som möjligt. I årskurs 3 genomförs alltid proven på vårterminen och nu efter sportlovet var det dags för mig och min klass att sätta i gång.

Treornas prov genomförs inte på särskilda dagar utan jag som lärare har möjlighet att lägga upp det som jag tycker passar gruppen bäst. Det finns heller inget som säger att man måste börja med det ena eller andra ämnet. Själv brukar jag oftast börja med svenskadelen.

Innan nationella proven brukar det alltid dyka upp en del frågor och till och med lite rädsla för proven hos många elever. Det har skapats en bild av nationella proven som något helt avgörande och det finns en oro för vad som ska hända om de inte ”klarar” proven. När vi väl satt i gång brukar det visa sig att det var inte så svårt och farligt som de trodde utan snarare är det väl genomtänkta uppgifter som är roliga och spännande för eleverna att genomföra. Särskilt gruppuppgifterna i både svenska och matte brukar vara något som de allra flesta tycker är utmanande men roligt.  I årskurs 3 ramas proven alltid in av en berättelse om barnen Nova och Troj, där vi läser ett kapitel i anslutning till varje del av matteproven. Efter varje delprov får vi också sätta upp en bild på en affisch med motiv som knyter an till temat i delproven.

Personligen kan jag tycka att ordet prov är lite missvisande. Det skapar en bild av en summativ sammanställning medan jag ser det som ett led i min formativa bedömning. Vad kan eleven, vad behöver eleven träna mer på? Vilka delar behöver undervisningen framöver fokusera på för att alla ska ha möjlighet att klara kunskapskraven. För det mesta är resultaten på nationella proven bara en bekräftelse på det jag redan sett och vet men ibland blir man överraskad åt både det ena och andra hållet.

Det är viktigt att alla elever ska kunna genomföra proven utifrån sina förutsättningar. Det kan innebära allt från att man får frågorna i mattedelen upplästa för sig av en vuxen, får sitta i eget rum vid genomförandet av vissa delprov för att slippa störande intryck eller att få svara muntligt på vissa matteuppgifter. Detta kräver en del planering och personal för att kunna genomföra och det visar också på att alla lärare på skolan behöver vara delaktiga, inte bara lärarna i den aktuella årskursen. Samma sak när proven ska rättas. Då samlas vi i arbetslaget och bedömer elevernas skrivna texter gemensamt. Nationella proven är hela skolans angelägenhet.

Sedan några år tillbaka är vi på Bjäkenbacken med och provar ut nationella proven i svenska för kommande läsår. Det innebär att vi får chansen att göra något av nästa års läsförståelseprov och sedan återkoppla till provkonstruktörerna vad vi tyckte fungerade bra och vad vi tycker behöver ändras. Ibland får vi göra det innan provperioden och då kan man se det som träning inför de ”riktiga” proven. Ibland får vi göra det efter vår egen provperiod och då är det en chans att få ett extra underlag på de elever man är lite osäker på. Barnen brukar också tycka att det är kul att få hjälpa till och tar uppdraget på stort allvar.

Alla delar i nationella proven återanvänds inom ett visst antal år så tyvärr kan jag inte visa några roliga bilder från delproven eller dela några av alla de fantastiska texter som mina elever skrivit.

Vill ni veta mer om nationella proven kan ni gå in på Skolverket.se och förkovra er vidare.

Glad påsk!

//Sara

Kul att just du har hittat hit till bloggen. I mitt förra inlägg skrev jag om hur jag som speciallärare försöker kartlägga och identifiera elever som är i behov av särskilt stöd och då kräver speciella åtgärder. Ett sätt att hitta dessa elever är att screena samtliga elever med hjälp av olika tester i svenska och matematik som alla skolor i Mora kommun genomför vid bestämda mätpunkter under läsåret. 

Min roll är att se till att testerna genomförs, rättas och analyseras för att på så sätt kunna organisera och planera insatser för de elever som inte har nått åldersadekvat nivå och kan därmed vara i behov av särskilt stöd. Exempel på sådana insatser kan vara extra lästräning, ordförrådsträning, intensivundervisning med olika matematiska förmågor eller att läsa i läsgrupper.  

Vilka åtgärder som passar en viss elev kan vara svårt att veta i förväg. För mig som tämligen ny speciallärare handlar det väldigt mycket om att våga testa och prova för att därefter följa upp och utvärdera de insatta åtgärderna och om det så behövs justera upplägget för eleverna.  

Många gånger försöker jag arbeta med olika typer av instrument som är mätbara för att kunna följa elevernas utveckling över tid. Ett instrument som vi använder i Mora kommun är Lexplore som är ett test som mäter elevernas läsförmåga och läsförståelse. 

Själva testet tar mellan 3-5 minuter/elev och det som är unikt med Lexplore är att det är en ögonscanner kopplat till datorn när eleverna läser en text på skärmen. Så förutom att datorn spelar in rösten när eleven läser så spelas även elevens ögonrörelser in. Alla resultat samlas i en databas och efter testet kan både jag och elevens klasslärare logga in i resultatportalen och ta del av inspelningarna. Där finns även statistik på läshastigheten, svaren på läsförståelsefrågorna, Staninevärden och en hel del annat. Diagram och tabeller visar även elevens utveckling över tid. Lexplore har även tips och ideér om hur man kan hjälpa eleven för att nå nästa steg i sin utveckling. Både på individnivå och gruppnivå finns förslag på åtgärder. 

En åtgärd för att utveckla läsförmågan kan vara att ha egen träning med mig fyra gånger i veckan á 10 minuter där vi tränar avkodning för att höja läshastigheten. Efter att en sådan åtgärd satts in så brukar jag följa upp insatsen efter 4-8 veckor. Visar det sig att effekten uteblivit behövs det justeringar i upplägget och om effekten har varit positiv kanske åtgärden trappas ner och eleven återgår till att bara få undervisning i sin klassrumsmiljö. 

Detta är vardagen för mig och specialläraruppdraget är verkligen utmanande, roligt och otroligt varierande. Jag känner att jag själv utvecklas och lär mig nya saker om både mig själv och hur mina elever fungerar varje dag. Det är en förmån att få känna så när man går till jobbet. 

Jag är glad att du läst hela vägen hit och välkommen tillbaka till bloggen en annan gång! 

Varma hälsningar Ola 

Engelska dialoger

Att jobba med att skriva egna dialoger på engelska tangerar både väldigt mycket av det centrala innehållet för undervisning i engelska, samt att många kunskapskrav kan bedömas. Att lägga in detta regelbundet i undervisningen på mellanstadiet är något som jag verkligen vill rekommendera.

Central innehåll i årskurs 4–6 Kommunikationens innehåll

• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
• Åsikter, känslor och erfarenheter.
• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.

Lyssna och läsa – reception

• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning.

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Ett extra roligt sätt för eleverna att jobba med detta är att vi använder oss av det vi brukar kalla för fantasitärningar, innehållstärningar eller hjälptärningar. Eleverna jobbar i par eller trio och har två till tre tärningar var. De slår en tärning som visar ett startämne för dialogen mellan dem. De börjar prata och planera dialogen. De skriver en kladd och när de behöver komma vidare slår de bara tärningen igen och ett nytt ämne tar dialogen vidare. När det första skrivna utkastet är klart, jobbar de vidare med att rätta stavning och grammatik, här behövs ofta en vuxens feedback. Efter detta är det dags att träna på dialogen muntligt. Avslutningsvis så får dialogerna ageras ut för de andra klasskamraterna. Vanligtvis ett mycket uppskattat sätt att träna engelska bland eleverna.

:)

Härliga bilder från fredagens Bjäkenvasa.

Utvecklingssamtal och Vasalopp

Vi har kommit en bit in i terminen och de tre sista veckorna innan sportlov har vi alltid samtalsveckor. Skolan ska erbjuda elev och vårdnadshavare minst ett utvecklingssamtal per termin. Samtalet handlar både om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplanen, kursplaner och kunskapskrav. Under samtalet ska man prata om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling. Vid läsårets första samtal, i början av höstterminen, upprättar vi en skriftlig individuell utvecklingsplan, IUP. IUP:n består av två delar, skriftliga omdömen och en framåtsyftande del. Vid läsårets andra samtal följer vi upp de mål vi satte upp i IUP:n vid hösten samtal.

I vanliga fall har vi utvecklingssamtalen på plats i skolan men i och med pandemin har samtalen de senaste terminerna hållits via Teams. Det finns såklart både fördelar och nackdelar med det. En fördel är att samtalet kan genomföras även om någon av parterna inte är på plats i Mora. Kanske en vårdnadshavare som arbetar borta under veckorna. Vi har också under dessa pandemi-år blivit ”tvingade” att bli bättre på att använda de digitala lösningar som finns att tillgå. Dock anser jag att ett fysiskt möte är att föredra. Samtalet flyter på lättare, vi kan gemensamt titta på t ex texter eller uppgifter eleven gjort och jag tycker också att det är viktigt för mig som pedagog att träffa eleven  tillsammans  med sina vårdnadshavare samt för vårdnadshavare att få se sitt barns klassrum, träffa läraren och se den miljö där deras barn tillbringar större delen av  sina dagar. För elever på lågstadiet brukar det vara viktigt att få visa klassrummet, sin bänk och allt vi skapat under veckorna för sina föräldrar.

 I Mora kommun ligger numera alltid samtalen i början av terminen. När jag började i Mora kommun låg samtalen  i slutet av terminen. Jag personligen tycker att det är både bra och viktigt att samtalen ligger i början av terminen, det hjälper både oss lärare, elever och vårdnadshavare att se till att IUP:n är det levande dokument det är tänkt att vara. Ett utvecklingssamtal får inte bli en summering av terminen som gått.

Några gånger per termin har vi i årskurs f-3 något vi kallar Trevlig fredag. Då frångår vi ordinarie schema och samlar barnen i åk f-3 i tvärgrupper. I början av läsåret är Trevliga fredagen inriktad på olika lära känna- och samarbetsövningar, runt jul är det julpyssel, dans kring granen och jullekar och på våren har vi en rastaktivitetsdag.  Detta är ett bra sätt att stärka sammanhållningen bland eleverna och skapa trygghet. Denna Trevliga fredag hade vi Bjäkenbackens vasalopp. Något vi alltid brukar ha veckan innan sportlov. De senaste åren har det tyvärr varit inställt då vi haft både Coronavirus och vädrets makter emot oss. Men i fredags var det då äntligen dags. Eleverna skidar runt en bana och går i efter varje varv i mål vid vår egen målportal. Självklart bjuds det också på blåbärssoppa vid kontrollen. Vår fantastiska idrottslärare Ida-Lisa drar spår  och tack vare att skolan har ett stort utbud av låneskidor, pjäxor och stavar finns möjlighet för alla att delta. Det blev en fantastisk dag med strålande sol och glada aktiva barn. Vi fick dessutom besök av vår egen Ola Mopers som kom skidande på sina gamla skidor och klädd enligt 1922 års skidmode. Han deltog i Jubileumsvasan häromveckan och passade på att få ännu en skidtur  på sin 100 år gamla utrustning. De flesta barnen trodde att det var självaste Gustav Vasa som kom på besök. Det enda som fattades, tyckte de,  var ett lite längre skägg med mer frost i. Under våren blir det minst två trevliga fredagar till, en rastaktivitetsdag och en trafikdag. Det ser både elever och personal fram emot.

Nu går vi på sportlov. Hoppas ni alla får möjlighet att njuta av vårvintern.

Ha det gott!

/Sara

Roligt att du hänger med och läser bloggen. Här kommer mitt första inlägg för året och det kommer att handla om det främjande och förebyggande arbetet samt hur man som speciallärare arbetar med särskilt stöd. 

Examensmålet för oss speciallärare är formulerat något i stil med att man ska ha förmåga och kunskap att på egen hand kunna arbeta och stötta elever som är i behov av särskilt stöd. Såklart är detta ett uppdrag som kräver gott samarbete med alla andra som undervisar dessa elever och där har vi en fantastiskt flexibel och lösningsorienterad personal på Bjäken som alltid ser till elevens bästa. 

I de bästa av världar så klarar sig alla elever sina studier med hjälp av sin ordinarie undervisning i sin klass men ibland räcker inte detta. Som speciallärare försöker jag arbeta förebyggande och främjande för att så få som möjligt ska behöva särskilt stöd. Detta kan ske genom att handleda personal, titta över den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön i våra klassrum samt försöka identifiera de elever som behöver stöd så tidigt som möjligt. Aktuell forskning visar nämligen att tidiga insatser skapar goda förutsättningar för eleverna att nå skolans nationella kunskapskrav längre fram under skoltiden. 

Utdrag ur Mora kommuns screeningplan för svenska

I Mora kommun arbetar vi utifrån en kommunövergripande screeningplan för att upptäcka de elever som av någon anledning inte har en ålderadekvat nivå på sina kunskaper. Vår kommuns screeningplan fokuserar på svenska och matte och har specifika tester knutna till respektive årskurs. Planen talar även om när under läsåret som testerna ska genomföras. 

Exempel på ett ordförståelsetest som används på mellanstadiet.

Min roll är att se till att testerna genomförs, rättas och analyseras för att på så sätt kunna organisera och planera insatser för de elever som inte har nått åldersadekvat nivå och är därmed i behov av särskilt stöd. Exempel på sådana insatser kan vara extra lästräning, ordförrådsträning, intensivundervisning med olika matematiska förmågor eller läsa i läsgrupper. Nästa steg är att följa upp och utvärdera de insatta åtgärderna och om det så behövs justera upplägget för eleverna. 

Som jag skrev så är samarbete med annan undervisande personal väldigt viktigt och till min hjälp har jag även andra professioner från elevhälsoenheten såsom skolkurator, specialpedagog, skolsköterska och logoped. 

Exempel på ett mattetest som används i årskurs fyra och fem.

Skulle dessa första insatser inte ge den önskade effekten efter en period med särskilt stöd kan beslut tas i samråd med vårdnadshavare om en fördjupad läs- och skrivutredning eller fördjupad utredning om specifika matematiksvårigheter. 

Det är en rolig utmaning att försöka hitta de mest effektiva arbetsmetoderna för varje elev och här känner jag att jag har massor att lära och det har varit så värdefullt att få studera samtidigt som jag fått arbeta som speciallärare. Ju mer erfarenhet jag samlar på mig desto tryggare blir jag i min roll och jag försöker dokumentera så mycket som möjligt av de åtgärder jag sätter in och om de får önskad effekt. Min tanke är att bygga upp en idébank av bra recept för att hjälpa elever som behöver särskilt stöd.  

Tack för att du tagit dig tid att läsa detta blogginlägg och ha en fortsatt underbar dag! 

Mot ljusare tider hälsar Ola 

Då är vi tillbaka efter lovet och redo att börja en ny termin. Det är alltid lika roligt att träffa elever och kollegor igen. För egen del innebär vårterminen 2022 att det blir sista terminen tillsammans med min klass. Efter sommaren beger de sig vidare mot nya äventyr på mellanstadiet. Men innan dess ska vi hinna med en hel del. Bland annat blir det nationella prov. Mer om det i senare inlägg.

Dessa rader skrivs hemifrån sjuksängen. De senaste läsåren har varit speciella med anledning av covid 19. Vi hjälps alla åt att hålla i och hålla ut. Nu var det min tur att stanna hemma vid minsta symtom.

Ett av mina uppdrag som förstelärare är att implementera den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med läsåret 2022-2023. I augusti 2020 beslutade regeringen om reviderade kursplaner med mer fokus på kunskap och bildning. Den skulle egentligen ha börjar gälla till detta läsår men med anledning av pandemin beslutades det att skjuta upp det. Man har ändrat, lagt till och tagit bort delar av Lgr 11 i syfte att förtydliga och göra den mer i takt med tiden och göra kursplanerna till ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets syfte och centrala innehåll har fått ett tydligare fokus i undervisningen och kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när vi skriver omdömen och sätter betyg.

Under hösten har vi tillsammans i hela kollegiet arbetat med att sätta oss in i de ändringar som gjorts i läroplanens inledande delar. Där har bland annat tillkommit nya formuleringar om sexualitet, samtycke och relationer. De nya formuleringarna i läroplanens inledande delar gäller alla som arbetar i skolan. De ändringar som gjorts i kursplanerna berör endast oss lärare och det är de delarna vi denna termin ska fördjupa oss i. Det finns mer eller mindre ändringar i alla kursplaner på grundskolenivå och det kommer att behövas tid för att sätta sig in i det nya samt tid för diskussion, reflektion och gemensam och enskild planering. Jag återkommer säkert till vårt arbete kring detta under våren.

Håll i och håll ut!

Sara

Vi närmar oss julen med stormsteg och för många betyder det några extra dagar med ledighet och återhämtning. För egen del kommer jag att försöka tillbringa en stor del av min lediga tid i skidspåret som förberedelse inför Jubileumsvasan den 12 februari 2022. Detta är något jag verkligen ser fram emot. Jag hoppas att även du passar på att göra saker som fyller på dina batterier med ny energi!

I detta blogginlägg tänkte jag berätta lite om hur det är att vidareutbilda sig mitt i livet. För egen del trodde jag nog att jag var klar med pluggandet efter mina studier vid Högskolan Dalarna till grundskollärare med inriktning Ma/No 1-7, där jag tog min examen vid millenniumskiftet 2000. Jag tänkte då att tiden i skolbänken var förbi men sen kom plötsligt suget tillbaka och sedan höstterminen 2019 har jag kombinerat 80 % arbete här på Bjäkenbackens skola med distansstudier på halvtid till speciallärare mot Mälardalens Högskola i Västerås. Jag är snart klar med min näst sista termin och målet är att vara klar till sommaren 2022.

Vad innebär det då att ha en belastning på 130 % under tre år? Ja, ni som känner mig vet att jag gillar att ha många bollar i luften och tycker om att utmana mig själv, nyfiken som jag är. Det handlar såklart mycket om att planera tiden på ett bra sätt samt att jag verkligen måste vara disciplinerad och fokuserad på antingen mina studieuppgifter eller mina arbetsuppgifter. Här har jag stor nytta av mina erfarenheter från min idrottskarriär, jag har lätt för att gå in i bubblan som man brukar säga och fokusera på en sak i taget.

Så här beskrivs rollen som speciallärare på Mälardalens Högskolas hemsida: “Som speciallärare arbetar du med att undanröja hinder för barns och elevers utveckling och lärande och leda det pedagogiska arbetet, med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Du får fördjupade kunskaper om olika förhållanden som kan leda till svårigheter i lärandet.” 

Det finns tre olika inriktningar man kan läsa och jag går inriktningen mot Språk-, skriv- och läsutveckling. Detta innebär att jag under mitt andra år på utbildningen läste en specialisering med målet att lära mig mer om elever som har någon form av språklig sårbarhet. De övriga två åren är gemensamma med de övriga två specialiseringarna (matematik och utvecklingsstörning). Det har varit mycket lärorikt att ta del av aktuell forskning och litteratur, alla härliga samtal och diskussioner med andra studenter, examinationer och inlämningsuppgifter samt en hel del föreläsningar.

En sak som har varit tufft är det faktum att vi större delen av min studietid har befunnit oss i en pandemi vilket har inneburit mycket digital undervisning. För tanken är att även om man studerar på distans så genomförs två dagar per månad på Campus i Västerås men dessa dagar har under mina studier varit lätträknade. Under höstterminen 2019 åkte jag till Västerås en gång per månad men sedan februari 2020 har vi i stort sett haft alla våra träffar digitalt. Det gör ju såklart att jag sparar en hel del tid men samtidigt blir träffarna digitalt väldigt formella och man missar alla informella samtal och pratstunder där man kan dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper och få nya erfarenheter och kunskaper av sina studiekamrater.

De kurser jag hittills har klarat av har fokuserat på olika specialpedagogiska perspektiv och funktionsnedsättningar, screeningar och utredningar, kvalificerade samtal, fördjupningar inom språk-, skriv- och läsutveckling samt teori och metod i specialpedagogisk forskning.  

Det som nu återstår är mitt självständiga arbete på 15 hp som jag skriver tillsammans med en tjej från Kungsör. Vi ska kartlägga hur några speciallärare arbetar med kompensatoriska hjälpmedel för de elever som mött hinder i sin språk-, skriv- och läsutveckling. Jag hoppas med detta arbete få massor med bra tips på olika verktyg som jag kan använda i mitt dagliga arbete här på Bjäkenbackens skola för hjälpa alla våra fantastiska elever på bästa sätt.

En sak är jag dock säker på: att läsa tillsammans med sina barn i tidig ålder är en mycket bra investering för en lyckad läsutveckling i framtiden. Så se gärna till att tomten kommer med en bra bok, antingen i fysisk form eller som ljudbok.

God Jul och Gott Nytt År hälsar Ola 

Den här veckan har vi haft extra fokus på temat nätsmart i hela kommunen. Så också på vår skola och i min klass. Vi har sett föreläsningar och studiosamtal, svarat på enkäter och genomfört lektioner med fokus på detta.

Att vara nätsmart kan vara så mycket. Allt från hur man är en bra kompis på nätet till att vara källkritisk eller veta vad man ska göra om man råkar ut för kräkningar eller får oönskade bilder/förslag.

För oss på lågstadiet kan det ibland vara svårt att veta vilken på nivå undervisningen kring detta ska ligga på. Det är ett viktigt ämne och fler och fler barn har egen telefon och spenderar mycket tid på nätet. Då behöver man också hjälp att navigera bland allt roligt och spännande man kan göra eller jobbiga saker man kan råka ut för.  Genom prinsparets stiftelse har vi i kommunen fått till gång till materialet Laika. Där finns färdiga lektionsförslag och material att använda som stöd vid samtal och diskussioner om olika ämnen. Den här veckan har vi i klassen fokuserat på hur en bra respektive dålig dag på nätet kan se ut. De flesta är överens om att en bra dag på nätet är när man får testa något nytt spel, när man umgås med kompisar via mobilen och spelar tillsammans och när man får hålla på länge. En dålig dag kunde vara att de inte fick spela ett särskilt spel eller att de blivit borttagna som vän på t ex snapchat eller i ett spel.

En sak till som kom fram under våra diskussioner var att en dålig dag på nätet kan också vara när barnen upplever att den vuxne håller på med mobilen när den gör något med sitt barn. Att den vuxne har fokus på telefonen i stället för att vara närvarande i det som de gör tillsammans. Det visade sig att det är inte bara Alfons Åberg som ”ska bara” utan det är tydligen en ofta förekommande kommentar från oss vuxna när vi har svårt att lägga undan telefonen. Något att tänka på kanske. Även vi vuxna kan ibland behöva lite hjälp att vara nätsmarta.

Allt gott!

/ Sara

Då och då hör vi från forskningshåll om att svenska ungdomar läser färre och färre böcker. Det leder inte bara försämrad läsförståelse och fantasi utan det störtas problemet kan nog ses som det faktum att våra barn får sämre och sämre ordförråd och ordförståelse. Det har visat sig genom forskning att vi behöver ett ordförråd på cirka 50 000 ord för att vi ska klara oss i vårt dagliga liv. Det är vad som krävs för att du ska kunna läsa och rent kognitivt ta till dig en nyhetstext, eller följa instruktioner och anvisningar. Forskningen har också visat att när ett barn börjar lågstadiet har nästan alla ett ordförråd på cirka 7000 ord. (Här ser trenden dock ut att antalet ord minskar generellt.) Om du sedan inte läser eller lyssnar regelbundet till texter kommer du som 17-åring att ha ett ordförråd på bara runt 17 000 ord. Har du i stället regelbundet lyssnat och läst har du vid samma ålder ett ordförråd på drygt de 50 0000 ord som visat sig nödvändiga för att på djupet förstå din omvärld. Vad detta kan komma att innebära för vårt framtida samhälle är inte roligt att tänka på.

Så är det viktigt att läsa böcker tänker jag, absolut! Läsningen är väldigt viktig för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Läsning är också en färskvara, så vill du bibehålla ett gott flyt i din läsning är det av vikt att läsa dagligen. Genom ditt läsande utvecklar du även ditt skrivande. Elever i en klass på mellanstadiet som genomgått samma undervisning under samtliga av sina skolår skriver texter med väldigt skiftande kvalitet. Denna nivåskillnad bottnar i det individuella läsandet. Det läsandet som sker på fritiden. Jag vågar lova, genom beprövad erfarenhet, att för att nå en högre nivå av ditt skrivande behöver du läsa böcker på din fritid. Det handlar inte om att läsa en hel bok om dagen, men att läsa mellan 10 – 20 minuter per dag. Inte mycket tid, men en väldigt god investering i ett barns framtid.

Hur många barn läser då på sin fritid, självmant. En snabb undersökning i min egen klass säger att det är ganska exakt en tredjedel. Inte ens hälften av mina elever läser böcker på sin fritid! Vad gör de då på sin fritid? (Snabb undersökning igen.) De håller på med mellan en och fem sporter, några går på scouterna. De spelar spel på dator, telefon eller Ipad eller något sorts tv-spel. Ett par stycken går på kulturskolans aktiviteter, teater, konst eller kör. De leker med varandra, syskon, husdjur eller andra vänner. Flertalet tittar på Youtube, Tik tok eller annat på sin telefon. De gör läxor och umgås med sina familjer. Ibland gör de ingenting och har tråkigt. Med liten erfarenhet från min egen familj, mina släktingar och vänners familjer, så känns det som ganska normala fritidssysselsättningar hos barn i denna ålder. Tänker att det finns utrymme för att läsa på fritiden med detta som utgångsläge. Ändå är det två tredjedelar i min klass som inte läser böcker på sin fritid regelbundet. Så därför bjuder jag dem på läsläxa varje vecka under hela mellanstadiet. Inte för min skull, utan för deras!

Jag jobbar med läsläxa digitalt. De allra flesta elever klarar av att läsa en inskannad text på sin Ipad. Vissa elever behöver ha texten i fysisk form och då får de givetvis det. De kan välja att läsa hela texten i ett svep eller dela upp den under flera dagar. Till texten kommer mellan fyra och sex frågor. Dessa besvaras i klassens gemensamma digitala arbetsbok i vårt TEAM. Jag läser alla elevers svar och ger dem feedback. Ofta klistrar jag in gamla elevexempel för att visa dem hur de kan utveckla sitt resonemang i sina svar. I denna process sker massor av utveckling. Det finns ingen elev hittills som har misslyckats att ta kliv i sin språkutveckling genom denna metod för läsläxa.

Eleverna får texten på fredagen och ska vara klara på torsdagen. De kan själva välja hur de vill läsa under veckan. Allt vid ett tillfälle eller lite varje dag. Jag vill att de ska möta flera olika författare och flera olika karaktärer under sina mellanstadieår. Därför är det jag som väljer boken vi läser och alla elever läser samma bok, några elever lyssnar. Jag vet att i några familjer så växlar en vuxen att läsa med sitt barn. Vilken fantastisk stund att dela med sitt barn eller barnbarn. Mina elever ser hur som helst till att läsläxan görs och vips så har de ändå läst hyffsat regelbundet på sin fritid under mellanstadiet.

/Emelie

En start-aktivitet i det kollegiala lärandet kan vara att lösa en bokstavskluring. Ser du ordet?

Kul att just du är här och läser på bloggen. Idag tänkte jag dela med mig av mina tankar om hur jag arbetar i praktiken med mina kollegor i det kollegiala lärandet. 

Min vision som människa är att sätta positiva avtryck på alla i min omgivning och det är något som jag försöker bära med mig både i min yrkesroll och på fritiden. Därmed tycker jag att det är oerhört viktigt att mina medarbetare känner sig sedda, betydelsefulla och inspirerade när det haft ett fortbildningstillfälle med mig. En viktig ingrediens är att man är mätt och därför brukar vi alltid börja våra tillfällen med en stunds smörgåsfika. Vi brukar ha fortbildning på onsdagar och kör då igång med drop-in fika vid 14.00 innan vi drar igång med utvecklingsarbetet mellan 14.30-16.30. 

Jag brukar inleda med en start-aktivitet på mellan 5-10 minuter där jag har som mål att aktivera alla deltagare och det får gärna vara lite tävlingsinslag. Det gillar jag och brukar höja stämningen i gruppen:) Det kan till exempel vara ett litet quiz, en kluring eller att bygga ett ord, jag har med några bilder i dagens inlägg där ni kan se hur det kan se ut. 

En berättande text växer fram

Som jag nämnde i min presentation är läs- och skrivutveckling något jag verkligen brinner för. Det är också en stor del av att undervisa på lågstadiet. Nu vill jag visa hur det kan gå till när eleverna ska skriva en berättande text.

Efter skrivandet

När eleverna är klara med sin text ska de först själva kolla av mot en given checklista. Har jag skrivit med hela meningar, använt stor bokstav/punkt, har jag tydlig inledning/handling och avslutning o s v?

De lämnar in sin text och får sedan feedback av mig. Utifrån mina kommentarer görs ytterligare ändringar eller förtydliganden och texten är färdig. De ritar en bild som förtydligar textens handling och sen läser vi upp allas texter för klassen. Det brukar varas en mycket stolt stund.

//Sara

Arbetsområde Norden i årskurs 5

Learning by doing, eller hands on learning – är ett begrepp inom pedagogik som den amerikanska pedagogen och filsofen John Dewy förespråkade. Där han menar att relationen mellan kunskap och handling har ett starkt samband och att lärandet kan fördjupas genom detta.

Som lärare i många ”teoretiska” ämnen är det alltid roligt att ta med inslag av praktiska övningar. Här nedan följer ett arbete i geografi med Norden som utgångspunkt, där jag använt mig av en praktisk examination. Här ser ni den pedagogiska planeringen för detta arbete.

Vad ska arbetet innehålla (Centralt innehåll ur kursplanen för geografi)

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Hur ska vi arbeta för att träna detta

• Vi ser UR´s serie Geografens Testamente Norden och följer Holger och Mårtensens äventyr i Nordens länder.
• Vi sammanfattar varje program gemensam och tittar på googlemaps på storbilden var Holger och Mårtensen rest.
• Vi läser faktatexter om de nordiska länderna tillsammans. Elever har PDF-texter i sitt TEAM som de kan följa med i, eller så följer de med på storbilden. Lärare läser högt.
• Vi tränar namngeografi med hjälp av kartböcker och blindkartor.
• Vi tränar namngeografi med hjälp av spelet Seterra.

Vad ska vi kunna visa att vi kan när arbetet är klart (Kunskapskrav ur kursplanen för geografi)

• Eleven har grundläggandekunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med visssäkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Hur ska vi visa vad vi kan

Bygga de nordiska länderna i trolldeg, få med så många detaljer om natur- och kulturlandskap och namn på platser som möjligt.

• Arbete i grupp, tre eller fyra personer.
• 90 minuter planering, skissande och tillverkning av trolldeg. (Använd egna kunskaper och faktatexter i TEAMS)
• 100 minuter byggande av de nordiska länderna, färglägga med vattenfärg och sätta ut namn på platser.

//Emelie

Här kommer mitt första förstelärarinlägg och jag tänkte börja med att presentera mig lite mer utförligt. Jag heter alltså Ola Mopers och arbetar som speciallärare här på Bjäkenbackens skola. Jag är en 48 årig kille ursprungligen från Gagnef men som nu bott i Mora sen 1999. Jag bor centralt i Mora med min fru Ida och våra två barn, Arvid och Svea. 

Jag är en väldigt sportintresserad person som gillar att båda utöva sport själv, kika på andra som idrottar och arbeta som ungdomsledare. Personligen är det mest cykel, löpning, skidor och padel som lockar och ska jag ranka de bästa publiksporterna så blir det nog ishockey och innebandy. Som ledare är jag på olika sätt engagerad i innebandyn, fotbollen och rodden. Andra intressen är att resa och renovera vårt hem. 

Jag är både glad och stolt över att ha fått chansen att vara en god ambassadör för Mora kommun som förstelärare de kommande två läsåren. Jag ser fram emot att få leda och inspirera för att utveckla verksamheten på flera olika nivåer i organisationen. I Mora kommun finns 21 förstelärare inom grundskolan spridda på åtta av kommunens skolor och alla fick under förra veckan presentera sina respektive uppdrag för ledningsgruppen. Det var en heldag med många inspirerande presentationer av vad som är på gång i kommunen. Här på vår sida kommer ni såklart att få läsa mer om vad vi gör. 

Ett av mina prioriterade områden innevarande läsår är att arbeta med det kollegiala lärandet på skolan. Vad är då ett kollegialt lärande? Skolverket definierar begreppet som en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap i den dagliga praktiken.  

Jag har under flera läsår varit ansvarig för olika fortbildningssatsningar för alla klasslärare i årskurs 1-6 samt alla lärare i de praktiskt- estiska ämnena. Jag har en samtalshandledarutbildning i Skolverkets regi med mig i min utbildnings-ryggsäck och vi har under de senaste läsåren fokuserat på olika teman från Skolverkets lärportal samt haft Helena Wallbergs bok Lektionsdesign som utgångspunkt för vårt kollegiala lärande. Målet är att utveckla och höja kompetensen hos lärarna vilket i sin tur genererar en bättre utbildning för våra elever och de kan på så sätt nå så långt som möjligt i sin strävan efter att nå läroplanens mål utifrån sina egna individuella förutsättningar. 

Kul att du varit med och läst hela vägen hit och nästa gång när det är min tur att uppdatera Bjäkenbloggen ska jag beskriva lite mer om hur jag lägger upp det kollegiala lärandet i praktiken. Men först är det Emelie och Saras tur att dela med sig av sina erfarenheter och vi ska försöka hålla bloggen uppdaterad ungefär varannan vecka. 

Ha det bra hälsar Ola